Vaknade i farmorns och farfarns lägenhet och vi ganska smärtfritt gjorde oss redo för dagens äventyr.
Mot Furuviksparken! Där mötte vi upp mostern och efter en stund också farmorn och farfarn igen. En given nostalgitripp för pappan som tillbringat många sommarlov i Furuviksorkestern under sin uppväxt.
Vi fick inträdesbiljetter av pappans moster, och att gå före i kön med barnvagn är alltid lite extra trevligt 😉 Farfarn köpte väldigt snabbt en blå furuvikströja (med apor på) till grabben, som han fick ha på sig resten av dagen.
Sedan blev det en sväng ut på öns militära museum för att sedan knalla runt bland djuren. För att därefter dra vidare till parkens tivolidel, där mamman, pappan och moster köpte varsinna åkband (då lilleman ändå åker gratis med oss).
De små bilarna på räls var både dagens glädjeämne och dagens stora sorg. Glädje för att det fanns en ratt. Sorg för att kön till bilarna var outhärdligt lång (och rättvis) men också för att åkturen faktiskt tog slut (inte bara en gång utan varje gång som den åktes). Tänk dig själv att: Du först får en jättefin bil, men sedan är det någon som snor den. Du får därefter en ny fin bil, men den blir du också av med lika fort. Sorgen blev till slut i alla fall total, och vi fick lov att fortsätta med en annan karusell.
Mostern gjorde sedan både mamman och pappan åksjuka med diverse karusellåkning.
Tilläggas ska också att mamman spöade pappan (med en smart och till lika tveksam strategi) i den ädla sporten “kast med små bollar i liten plasttunna med gosdjursmålvakt”. Resultatet: familjefriden var sedan räddad.
Kvällen avslutades med en fin joggingtur (ca 6 km) där enbart föräldrarna fick en stund själva med den fina sommarkvällen.
Trevlig helg!